Jag tänker på bloggen ofta men kommer sällan längre
Ja så är det... Jag har jobbat väldigt mycket i några månader, och jag gav väldigt mycket tid åt Jennifer när hon kom hem. Och även om det inte har varit så där jättekörigt så blir man bara slut efter tag. Nu har jag fått vara ledig i 5 dagar över nyår och bara tagit det lugnt. Reflekterat över hur mycket tid jag tagit från telefonen, faktiskt, och det är väl egentligen en bra sak men jag hänger inte med lika mycket på Instagram och så. Baidah har bara tagit det lugnt sistaveckorna och gått på några promenader.


Annat kul som har hänt då? Under nyårsnatten så skulle farfar gå ut och kolla till hästarna men upptäckte att det rann vatten från stalldörren. När han öppnade så bara forsade det ut vatten. En vattenledning över de två boxarna till vänster hade frusit sönder, så det var is och spån överallt på stallgolvet när jag kom dit nästa dag. Allt hade ju flutit runt. När jag mockade ur de boxarna så såg jag att krubborna i båda boxarna var fyllda med vatten så det måste ha regnat på ganska bra där inne. Som slutsats av det här är jag grymt glad att jag inte har hästar som sover inne på nätterna för vem vet i hur många timmar som två hästar att fått stå i en kalldusch då?

Gösta då? Han är gladare än nånsin om man nu kan vara det trots kylan. Han gör bakåtvolter i snön och drar en sladd på isen så fort han får chansen. Han flyger även upp och ned och runt höbalen n ju jag packar höpåsar, roligare katt får man leta länge efter! Men han tycker inte heller att det är så illa att bara lägga sig i nån av högarna med hö medan hästarna äter runt honom. Och det är väl självklart att man dricker vatten ur samma hinkar och baljor som sina stallkompisar? Haha, när jag bjuder på vatten så står han skrämmande nära hästarnas alla hovar och dricker lugnt ur hinken man lutar fram så han når vattnet.
